Första dagen på inskolning för den lille..

Med ytterst blandade känslor ska vi påbörja inskolningen för Melker idag.. Alla tankar rusar i huvudet, samma som det gör på de flesta tror jag. " Är det såhär det ska vara?", " Har jag skaffat barn för att några andra (personalen är verkligen jättehärlig!) ska ta hand om honom?",
"kommer jag aldrig att få uppleva att få vara mammaledig igen!?"
Känns det igen, någon?
Men å andra sidan känns det lite skönt, lite spännande och inte alls så dumt. Men det växlar, hela, hela tiden.

Det kommer att gå jättebra för honom!!! det är nog värst för mig, HOPPAS jag

i need some choklad terapi!!

Ps visste ni att det finns en bok som heter `varför kvinnor behöver choklad`? Den vill jag läsa!!!